Stolt blodgivare!

Det är en märklig känsla att se en del av sitt blod ligga och guppa bredvid sig i en påse.
Idag lämnade jag blod för första gången. Måste erkänna att jag va rätt nervös när jag väl kom dit. Men ärligt... så märkvärdigt va de inte. Hehe.
Och även om jag nu inte tyckte de va så märkvärdigt så känns de däremot grymt bra att veta att jag hjälper nån. Bara genom att ge bort lite av mitt blod. Blod som jag inte nödvändigtvis behöver! DET känns bra!
Alla som kan borde bli blodgivare! Att offra 20 min var 4e månad känns ju som ett rätt litet pris för att hjälpa någon. Nästa gång kan det ju vara jag som behöver blod...

Imorrn ska jag och Maria åka och rida! Ska bli så himla kul!! Har inte ridit på snart 1 1/2 år. Får väl se om jag fortfarande kan! Hehe. :P
Plockade fram ridgrejerna från vinden... häst luktar så mysigt. För mig är det en varm doft som gör mig lugn och glad. Tänk att en doft kan göra så stor skillnad på ens humör.

Vill passa på att tacka Fredrik lite extra, för att du stod ut med mig i lör! Älskar dig! Pöss!!
Och en speciell tanke går nu till Emelie och Bizzen som jag saknar mer än nånsin. Tur att de inte är alltför långt innan ni kommer hem igen! :D

Bäst: Ledig ti-to! :D
Sämst: -

Ciao alla glada...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0